Somliga röster har idag höjts om att McCains val av Sarah Palin var en handling av desperation. Man har menat att den statistiska någorlunda jämnvikt som i teorin finns mellan Obama och McCain egentligen är osaklig, och att McCain vet att det kommer att bli nästan omöjligt att vinna över Obama. Därför har han valt en chansning snarare än att välja ett mer säkert kort - vilket visar hur osäker han är. Ett val i sista sekunden i brist på annat.
Det råder nog ingen större tvekan, vare sig från McCains kritikers eller hans eget håll, att valet av Sarah Palin är ett riskspel. På så vis är kritiken sann. Däremot tror jag inte att valet är fattat på grund av McCains osäkerhet. Det fanns egentligen bara EN vp-kandidat McCain personligen verkligen var bekväm med: det var Joe Lieberman, hans personliga vän och den fd Demokraten. Att Liebermann dock skulle skapa ett nytt inbördeskrig i det parti McCain spenderat hela våren och sommaren på att ena, gjorde dock att när det kom till kritan, Libermann helt enkelt inte skulle platsa på biljetten.
Av de stora alternativ som fanns kvar så har det länge varit känt att McCain på det personliga planet inte känt sig bekväm med Romney - trots deras offentliga försoning och gemensamma strävan. Romney hade förstås kunnat göra mycket gott för McCain, men Romney hade inte kunnat göra något nytt, eller något som man på förhand inte redan kunde beräkna. Och Mavericken McCain, är ju tämligen känd för att älska att vara oberäknelig.
Således blev valet av Sarah Palin givet: hon gav - och ger McCain fördelar som ingen annan kandidat kan ge (som utförligare beskrivits i tidigare inlägg). Det man påpekar är hennes brist, gällande kortvarig tid som guvernörska, och bristande utrikespolitiska erfarenhet är visserligen sann, men likväl överskattad: ingen av McCains seriöst tänkbara vp-kandidater hade något egentlig utrikespolitisk erfarenhet, med undantag för just Joe Lieberman. Dessutom är utrikespolitiken McCains allra starkaste kort - den enda orsak till att han skulle behöva en utrikespolitiskt erfaren VP- vore om han själv skulle trilla pinn, inom de närmsta fyra åren. Och säga vad man vill gällande den möjligheten, så spelar valet av VP i dessa moderna valtider betydligt större roll än att enbart landa på den frågan. Kanske i synnerhet i detta val.
McCains stora fara med valet av Sarah Palin (såvida hon personligen inte gör något helt otroligt oväntat dumt), anser jag inte vara henne själv, utan det omdöme som tidningar och journalister kan fälla, inte om henne, utan om McCains omdöme.
Så länge han kan hålla den kritiken på avstånd och bemöta den smart, så är Sarah Palin ett alldeles utmärkt val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar