Redan i tidigt stadium av Bushs första mandatperiod upprättades en mycket varm relation mellan Bush och Australiens förre premiärminister John Howard, som också ställde upp med australiensiska trupper i Irak. I ett besök på Bushs ranch i Crawford, Texas den 3 maj 2003, beskrev premiärminister Howard relationen mellan USA och Australien med följande ord:
Australia and America are close friends because, above all, we have similar values. In the end, the thing that binds nations together more than anything else is the commonality of their values. And we have a view of the world that puts freedom and individual liberty, a belief in market outcomes, where appropriate, at the center of the activities of both our nations.
Några månader senare besökte Bush Australien där han talade inför det australiensiska parlamentet och betonade allt som Australien och USA gått igenom tillsammans - från andra världskriget till Vietnam, till kriget mot terrorismen. Besöket var inte okontroversiellt och två parlamentsledamoter protesterade högljutt mot presidenten under dennes tal, som på sitt sedvanliga sätt lättade på trycket genom att skämtsamt säga att han "älskade yttrandefrihet" och sen fortsatte tala.
I en artikel i "The Australian" ställer sig journalisten Greg Sheridan upp till Bushs försvar (väl medveten om att han i en tid som denna utgör en av få att göra detta), och beskriver en sida av Bushs politik som mycket sällan har uppmärksammats i Europa - nämligen Bushs utmärkta diplomati i bortre Asien.
Sheridan skriver att när Bush tillträdde sitt ämbete så rådde en stor rädsla för en konflikt mellan USA och Kina. Bush betonade dock redan från början ett ömsesidigt samarbete länderna emellan - och motstod frestelsen att sätta upp handelshinder mot Beijing. Samtidigt som han höll sig på god fot med Kina, så sålde han dock inte ut Taiwan och fortsatte att förklara att Taiwan stod under amerikanskt beskydd. På så vis gjorde han att de två antagonisterna likväl kunde enas i att de hade en gemensam mäktig vän (som båda ville hålla sig på god fot med, vilket förmodligen i viss mån tvingade dem att också hålla sig på god fot med varandra).
I relationen med Indien genomdrev Bush ett kärnkraftsavtal - detta med ett land som under kalla kriget stod på Sovjetunionens sida - som gav Indien rätt att utveckla civil kärnkraft i samarbete med USA. Vid sitt besök i Indien 2006 betonade Bush också de nya relationerna länderna emellan och nämnde då bland annat att det fanns mängder av indier i USA - och att han bland annat talat med en brilliant indisk kongressman från Louisiana (Och åsyftade givetvis Bobby Jindal). Relationsupprättelsen mellan USA och Indien menar Sheridan i sin artikel, vara av så stor betydelse att han beskriver Bushs tillmötesgående mot Indien som lika historiskt stort som Nixons öppnande mot Kina.
Samma sak gäller Japan, där Bush upprätthållit en utomordentlig relation - och Bush hänvisar ständigt till sin starka vänskap med Japans förre premiärminister Koizumi.
Sheridan nämner slutligen sitt eget hemland Australien, mot vilka Bush gjorde precis allt de begärde: han gav dem ett frihandelsavtal och delade med sig av amerikansk underrättelseinformation som i andra fall skulle undanhållas utländska ögon. Sheridan förklarar sedan att Australien förmodligen aldrig kommer att få en lika bra vän i Vita Huset som Bush. Sheridan avslutar sedan sin artikel med beröm för president Bush och en pik mot hans kritiker, och skriver:
This President, infinitely more complex than his reviews would suggest, will have a better place in history than most of his critics.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar