lördag 6 februari 2010

Obama vill förändra No Child Left Behind

Obama-administrationen föreslår en stor översyn av No Child Left Behind - president Bushs genomgripande skolreform som syftade till att se till att inga av USA:s grundskolebarn skulle lämna skolan utan att ha lärt sig grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna et c - ett problem som länge existerat (och tyvärr fortfarande existerar) på många håll inom det amerikanska skolsystemet.

No Child Left Behind var Bushs idé som han tog från sin tid som guvernör i Texas - och hans stora kampanjtema i valet år 2000. Hans förslag var så populära att hans motståndare Al Gore i en klassisk ad förklarade att han "faktiskt höll med guvernör Bush ifråga om utbildning" (ett påstående som i efterhand många betraktade som en valstrategisk miss). När Bush blev president utarbetades No Child Left Behind bipartisanskt tillsammans med den nu avlidne senatorn Ted Kennedy.

Obama-administrationen vill visserligen behålla lagens grundläggande mål om att överbrygga prestationsklyftan i den amerikanska skolvärlden men samtidigt också förändra stora delar av lagen.

En av NCLB:s hörnstenar är att testa elever (ett standardprov) för att på så vis ta reda på vilka elever som besitter de efterlysta grundkunskaperna och vilka som inte gör det. De skolor som har elever som inte klarar sig, ska inte tillåtas skyffla igenom dessa barn i skolsystemet i alla fall utan tvingas hjälpa barnen att lära sig. De skolor som inte gör detta ska hotas med indragna statsfinanser, och barnen och deras familjer ska i sin tur få möjlighet att gratis få hjälp från mentorer, eller möjligheten att flytta barnen till en annan skola. Målet när lagen skulle vara helt implementerad och alla elever synliggjorda och försedda med hjälp för att klara sig, var enligt NCLB 2014. Detta datum kommer Obama-administrationen att försöka avskaffa, och Obamas utbildningsminister Arne Duncan refererade till datumet som "utopiskt".

Obama-administrationen vill bland annat förändra hur pengar delas ut till skolor, och avskaffa Bush-administrationens krav på årliga framgångar för att i längden få rätt till statsbidrag, skriver New York Times i följande artikel.

“They were very clear with us that they would change the metric, dropping adequate yearly progress and basing a new system on another picture of performance based on judging schools in a more nuanced way,” sa Bruce Hunter, direktör för public policy for the American Association of School Administrators, som närvarade vid ett möte med Obamas utbildningsdepartement.


Obama-administrationen menar att No Child Left Behind stämplar alltför många skolor som "misslyckade" och placerar in verkligt misslyckade skolor under samma kategori som skolor som arbetar aktivt för att förbättra elevernas situation även om de ännu inte nått upp till målen. Obama-administrationen vill istället utöka kategorierna som skolor kan placeras in i.

No Child Left Behind har också kritiserats för att stämpla 30 000 av USA:s 98 000 allmänna skolor som “in need of improvement,” men delstaterna och skoldistrikten har inte gjort mycket för att förändra situationen. Obamas egen skolreform Race to the Top, där 40 delstater konkurrerar om 4 miljarder dollar, och där de måste uppfylla vissa utbildningskrav för att få del av pengarna är ett system som de också vill att NCLB i framtiden ska efterlikna:

“They want to recast the law so that it is as close to Race to the Top as they can get it, making the money conditional on districts’ taking action to improve schools,” sa Jack Jennings, president för the Center on Education Policy. “Right now most federal money goes out in formulas, so schools know how much they’ll get, and then use it to provide services for poor children. The department thinks that’s become too much of an entitlement. They want to upend that scheme by making states and districts pledge to take actions the administration considers reform, before they get the money.”


Även om Obamas mål är väldigt lika de mål Bush hade med No Child Left Behind, så vill Obama likväl förändra vissa saker i den rådande lagen. Förändringarna måste dock godkännas av kongressen. Men röster har höjts för att Obama inte bör försöka göra alltför drastiska förändringar av NCLB. New York Times förklarar på en ledarsida att NCLB, likt de flesta ambitiösa federala reformer, kan komma att behöva justeras - kanske flera gånger - innan den får maximal effekt. Men i den processen är det viktigt att Obama inte förändrar för mycket, och inte ger efter för de krafter som helt vill försvaga lagen. Ledarsidan skriver:

"Critics like to say that No Child Left Behind, former President George W. Bush’s signature education law, has failed. But for all its flaws, the law has focused the country on student achievement as never before...

...Before No Child Left Behind, most states covered up the gap by simply not reporting or analyzing test score data by race, gender or income. The law ended that practice by requiring states to provide yearly breakdowns of student achievement data along racial, ethnic and economic lines. Schools that fail to meet measurable achievement targets in math and reading can be forced into restructuring."


Lagen har som bekant inte fungerat problemfritt. Men den har gjort något viktigt: nämligen krävt att delstater och skoldistrikt som får federala pengar, verkligen använder dessa för att hjälpa behövande elever - och hålls ansvariga om de inte gör detta. Artikeln förklarar framåt slutet att om Obama-administrationen backar ifråga om att hålla delstater och skoldistrikt ansvariga, så kommer det att vara att vrida klockan tillbaka:

"Giving up on the idea of linking federal dollars to measurable progress would take us back to the bad-old days when education reform consisted of vague aspirations with no action plans, no timelines and, ultimately, few results."


The Philadelphia Inquirer är inne på samma linje, och skriver:

Although there were flaws in No Child Left Behind, the measure set ambitious benchmarks for the nation's public schools. In short order, the law helped bridge the achievement gap between white and minority students, and raised the bar on teacher quality by mandating that states certify teachers as highly qualified in their subject matter.

So instead of dismantling many of the mandates, Congress should make needed fixes without stripping away the standards and accountability that have led to improvements.


Artikeln förklarar vidare att det tveklöst finns fel i No Child Left Behind, där lagar som i teorin låter bra i praktiken fungerat sämre: skolor som misslyckas straffas exempelvis mer än de blir korrigerade, vilket ifråga om skolpolitik knappast är det bästa - eftersom det handlar om skolor som bör förbättras, inte brottslingar som bör straffas. Likväl är sådant saker som kan justeras. Artikeln avslutas:

"Despite its shortcomings, No Child Left Behind shouldn't be discarded as a Bush-era relic, but improved upon to provide a good education for every student."


Vilka förändringar Obama än gör, så ter de sig dock inte extremt drastiska - eftersom hans mål med sin skolpolitik är densamma som Bushadministrationens. Dessutom verkar Obama- i likhet med Bush, bestämt sig för att inte ge efter alltför mycket med de tämligen inflytelserika lärarunioner som länge haft starkt insteg inom det Demokratiska partiet. Att ledarsidorna nu vädjar för No Child Left Behind (som under Bush-erans dagar i mångt och främst gav plats till kritikerna av lagen) säger en hel del om saken. Bushs reform förändrade tveklöst republikanernas syn på den federala regeringens förhållande till allmän utbildning (1996 så kampanjade som bekant Bob Dole för republikanernas del bl a på att avskaffa Utbildningsdepartementet, eftersom Konstitutionen inte säger ett dyft om några utbildningsdepartement) - Demokraterna å sin sida har mer än gärna pumpat in federala pengar i de allmänna skolorna, men inte hållit skolorna ansvariga - vilket fått som konsekvens att mäktiga lärarfack fått mängder av pengar, utan att nödvändigtvis i första hand alltid hjälpa eleverna - i synnerhet inte elever med extra behov av särskild hjälp. Obama-administrationen har hittills inte indikerat att de ämnar gå tillbaka till tidigare rådande Demokratiska politik. Och Republikanerna på nationell nivå har heller inte gått tillbaka till tidigare rådande konstitutionalistiska syn på saken. (New Gingrich har exempelvis arbetat för de allmänna skolorna tillsammans med Al Sharpton - och de två kan inte sägas i övrigt ha särskilt mycket gemensamt).

En orsak till att nämna detta är att NCLB i Sverige under Bushs tid användes som en del av kritiken mot Bushs skolpolitik - något jag bl a skriver om i detta inlägg.

Källor: Dallas News, New York Times, Philadelpha Inquirer, New York Times

Se även tidigare inlägg:

Obama pålyser utbildning- och innovations-initiativ
20100109

Världens högst rankade universitet 2009 20091116

Utbildningsdebatt med Arne Duncan, Newt Gingrich och Al Sharpton 20091115

Arne Duncan om Race to the Top 20091112

Obama fortsätter No Child Left Behinds principer 20091018

Inga kommentarer: