Detta kan jämföras med det alldeles utmärka relation Karzai hade med president Bush. MSNBC har här ett inslag från den 7 april om den växande konflikten mellan Karzai och Obama-administrationen:
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
Det finns förmodligen mycket att kritisera Karzai för - och tveklöst florerar korruption inom den afghanska regeringen. Problemet är dock att man inte kan få allt - i synnerhet kan man inte få allt på en gång. Vilken ledare hade hanterat Afghanistan bättre? Bush förstod att det var viktigt att stödja den ledare Afghanistan valt (han valdes 2004 till sin första period), och gjorde detta mycket trofast. Konflikten med Karzai påminner om den som började uppstå mellan USA och Iraks premiärminister Al Maliki kring 2006. Maliki fick kritik från många håll, och i USA ansåg man att Maliki satte för stora restriktioner för den amerikanska militären som inte kunde utföra sitt jobb tillräckligt fritt. Många (demokrater etc) menade att Maliki var en inkompetent ledare och att det var han som gjorde att konflikten aldrig löstes med politiska medel. Trycket byggdes upp för att rycka mattan under fötterna på Maliki - det fanns dock en som vägrade göra detta, nämligen president Bush. Och det är i efterhand föga tvekan om att situationen i Irak hade blivit avsevärt mer kaotiskt om USA agerat på ett sådant sätt.
I Afghanistan har Obama-administrationen med sitt småtjafs med Afghanistans president dock nästan lyckats strula till det hela på just det sättet. Det viktiga i sammanhanget är den stora bilden: att Afghanistan gått från talibanstyre till en demokrati - inte en perfekt fullkomnad, men en begynnande sådan. Att kräva att Afghanistan i alla avseenden ska bli en välutvecklad (västerländsk) demokrati är helt orimligt. Och det är heller inte nödvändigt att kräva detta för att detta faktiskt ska ske - fast när rätt tid är inne. Det viktiga är bara att inte avbryta hela projektet för att alla byggstenar ännu inte är ditlagda. Det har Obama-administrationen inte riktigt förstått.
Åtminstone inte förrän nu.
Innan helgen skrev president Obama ett brev till president Karzai där han förklarade att det USA-Afghanska samarbetet stod fast. Och här intervjuas idag Richard Holbrooke - USA:s toppsändebud till regionen, som förklarar att relationen mellan USA och Karzai, som han själv känt i 5 år, är upprättad.
Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy
En upprättad relation är mycket goda nyheter. För det är helt nödvändigt för att Afghanistan-projektet ska lyckas. Bush förstod detta - Obama har nu förhoppningsvis lärt sig att förstå det.
Man kan dock fråga sig vad som orsakat sprickan i relationen?
Dels kanske den amerikanska kritiken mot Karzai efter valet i höstas. Men också Karzais insikt om att Obama förklarat att det inte kommer att dröja särskilt länge förrän USA kommer att dra hem sina trupper. Karzai vet att när så sker måste han ha andra allianser. Således kan man grundläggande säga att bristerna i relationen beror på en icke lika tillgiven utrikespolicy från Obamas sida som från Bushs sida. Säkert finns också andra förklaringar - men detta är förmodligen en viktig del av det hela. Jag har sett ganska många presskonferenser från när Karzai besökte USA och talade tillsammans med Bush i eller utanför Vita Huset. På de presskonferenserna gav Karzai ett otroligt bra intryck, och inte bara det - han gav ett västerländskt intryck, med god förståelse för vad demokrati innebär et c - i kombination med en tro på detta, men också förmågan att förstå en rådande verklighet i Afghanistan som ser mycket annorlunda ut än för oss i Europa eller USA. Därför anser jag att Bush gjorde rätt som gav Karzai ett så tydligt stöd - och Obama gör rätt som nu (förhoppningsvis) förstår att USA inte kan kräva allt på en gång, och att Karzai så länge han är president är den partner USA bör både samarbeta med och stödja.
Källa: Washington Post
Se även tidigare inlägg:
Obamas rådgivare kommenterar Afghanistan-resan 20100329
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar