måndag 19 juli 2010

Mike Huckabee: Obamas skräck

Vem vore svårast för President Obama att möta år 2012? Fokus idag ligger givetvis på de förestående valen i november. Men dessa val kommer ju säkerligen att påverka vem som får republikanernas nominering år 2012, så de kan anses länkade.

I detta inlägg tänker jag dock diskutera Mike Huckabee, och varför han är Obamas mardrömsmotståndare 2012.

Här är mina främsta argument, utan inbördes ordning, som bevisar att Obama kommer få en så gott som omöjlig match mot Huckabee om han nomineras år 2012:

1) Ingen förväntar sig det

Obamas strateger har säkerligen redan gjort klart presidentens strategi om han ställs emot Romney, då man kommer fokusera på Romney's flipfloppande (han går inte att lita på) och på att han är en insider av högsta klass. Mot Palin är strategin att peka på hennes dåliga erfarenhet och hennes många korkade uttalanden. Palin må vara duktig på att få ut den Republikanska basen, men alltför många obundna väljare har en fobi mot henne. Dessutom är hon bra på att få ut demokrater också. Obama kommer att köra på "Jag kanske inte är så bra - men vill ni verkligen ha henne? Inte? OK, gå och rösta på mig då". Om Huckabee vinner kommer det nog bli en chock för de flesta utom... tja, Huckabees mest trogna supporters. Bland dessa mig själv.

2) Huckabee är svår att kritisera

Mot Huckabee får Obama det mycket svårare - vad ska han kritiseras för? För att ha gett pardon till brottslingar som återfallit i brott? Det kan fungera - problemet är att vänstern karaktäriseras just av att de är svaga i sådana frågor. Dessutom har ju Obama sagt att han vill stänga Guantanamo - jag kan se framför mig hur Huckabee stänger käften på Obama genom att svara "Jag tänker i alla fall inte ge pardon till flera tusen terrorister på Guantanamo bay, vilket ni lovat att göra, Mr President".

Ska Obama försöka kritisera Huckabee för att ha höjt skatten som Guvernör av Arkansas? Återigen, det kommer inte gå hem hos vänstern - det blir helt enkelt inte trovärdigt om Obama skulle göra det, särskilt som han ju själv planerar att höja skatterna (i slutändan lär de höjas för alla, inte bara överklassen som Obama lovade, eftersom hans reformer helt enkelt är för dyra). Huckabee kan peka på att han förbättrade vägarna och skolorna otroligt mycket, alltså att skattebetalarna fick valuta för pengarna - "Något de inte fick av dina bailouts, Mr President, eller din socialistiska sjukvårdsreform".

Ska Obama kritisera Huckabee för att han är så värdekonservativ? Ja, då blir nog den radikala vänstern glad. Men vem mer? Majoriteten av amerikanerna är emot abort, till exempel. Sociala frågor blir ingen valvinnare där fokus lär ligga på ekonomi och i viss mån utrikespolitik.

3) Utstrålningsmatchen

Knappt någon kan väl hävda att Obama har kvar sin stjärnglans från 2008. Nu är glansen borta och om han ska vinna måste han verka statsmannamässig. Det förväntas mer av en sittande president än av en utmanare. Och någon statsman har Obama aldrig varit, och därför vinner han inte utstrålningsmatchen mot Huckabee, vars utstrålning ju karaktäriseras av värme, ödmjukhet och beslutsamhet. Detta till skillnad från Palins mer självsäkra, kaxiga, kalla utstrålning (som är bra i vissa sammanhang, men som skrämmer alltför många väljare), och Romneys plastiga Hollywoodliknande utstrålning, som mest signalerar att han har lite för höga tankar om sig själv (vilket han ju har).

4) Valdeltagande - Huck's Army mot Obamas söndrade trupper

Obama fick till ett högt valdeltagande i valet 2008, samtidigt som de traditionellt republikanska kyrkobesökarna inte brydde sig om att gå och rösta på McCain. Huckabee och hans "armé" (som hans fanclub kallar sig) har visat sig vara mycket duktig på att få igång valdeltagande, både under primärvalen 2008 och bland annat i Iowa i år, då en kandidat för republikanernas nominering till guvernörsvalet (Bob Vander Plaats), som fått stöd av Mike Huckabee endast förlorade med 9 %, efter att undersökningar spått att han skulle förlora med 27 %. En förlust likväl kanske ni tänker, men betänk då att motståndaren (Terry Branstadt) fått endorsement av både Sarah Palin och Mitt Romney - två som uppenbarligen inte är lika bra på att dra folk till valurnorna.

Obamas "Yes we can" har falnat, hans egna trupper är söndrade, och så gott som alla har en anledning till att vara besvikna på Obama: Liberalerna är besvikna för att han inte stängt Guantanamo, miljövännerna är arga på hans behandling av oljeläckan i Mexikanska gulfen, de mer moderata väljarna som stödde honom 2008 är djupt besvikna över den ökande statsskulden. Kort sagt, få människor är entusiastiska inför att stödja Obama 2012. Sarah Palin däremot skulle med en krigisk retorik som får Patton att blekna i jämförelse, kunna få Obamas supporters att vakna till liv igen.

Huckabee är svår att inte tycka om, därför är det svårt att övertyga ens supporters om vikten av att hålla honom borta från Vita Huset. Huck's Army å sin sida - de har stått i givakt ända sedan förra valet och bara väntar på marschorder.

5) Huckabee är en snäll radikal

Huckabee har beskrivit sig själv som en predikare som tolerar vad du tycker, och som en konservativ som inte är arg på någon. Han är en god lyssnare med radikala idéer. Huckabee har ett eget skattesystem vid namn FairTax, som innebär att alla skatter ska ersättas av en konsumtionsskatt (typ moms). Detta ska hjälpa USA få tillbaka konkurrenskraften igen och ingen kommer längre behöva skicka in skattedeklarationer (att deklarera är det nog få som tycker om).

Just detta - att Huckabee faktiskt har planer, inte bara plattityder (som Romney har) är en stor fördel. Han kan peka på vad han vill göra istället för det Obama har gjort. Kan man inte det hamnar man i det läget att man bara gnäller. Och gnälliga människor vinner inga val.

Reagan var också en snäll radikal, som sakligt kunde förklara varför det var bra att sänka skatten för de rika och varför Sovjet var ondskans imperium. Han blandade sin hårda retorik med ett stort antal skämt och anekdoter, och han visste att man måste ha en lösning, inte bara ett klagomål. Reagan lanserade vad som skulle kallas "Reaganomics" - idéen att man genom att sänka skatterna kan få högre skatteintäkter. Reagan förstod att en radikalt dålig politik måste mötas med tydliga, radikala reformer. Man kan inte bara finputsa, man måste förändra själva tankesättet bakom såväl utrikes- som skattepolitik.

Huckabee är redan en statsman, med 10,5 år som guvernör av Arkansas. Han kan tala som en statsman, och han kan tala med humor. Han kommer nu i höst att synas i TV och radio runt tio timmar i veckan med sina egna program "Huckabee", "The Huckabee show" och "The Huckabee report". Han får helt oslagbar debatt-träning mot sina gäster där han kan fila på repliker, medan Romney och Palin inte har debatterat i TV på åratal. Han kommer därför väl uppvärmd in i presidentvalsmatchen, vilket talar för honom både i primär- som i det allmänna valet.

Dessa är de huvudsakliga anledningarna till att Mike Huckabee, om han nomineras, kommer att vinna valet 2012 mot Obama. Jag är väl medveten om att oljeläckan kan glömmas bort och ekonomin vända uppåt (det senare är till och med troligt), men jag tror att Huckabee vinner personlighetsmatchen enkelt, och Obama kommer ha tillräckliga problem med budgetunderskott och en sjukvårdsreform som amerikanerna vid det laget kommer att ha betalat för i två år men ännu inte åtnjutit några fördelar av (reformen träder i kraft 2014, men måste börja betalas för redan nu).

Betyder detta att Obama drömmer mardrömmar om Mike Huckabee? Nej, en av Huckabees fördelar är ju att han inte tas seriöst, så troligen sover Obama länge lugnt. Men om Huckabee blir nominerad är det ändå troligt att det sista Obama tvingas förändra är sin egen hemadress.

Fler inlägg följer...

John Gustavsson

1 kommentar:

olof den andre sa...

kul med nya medarbetare!