fredag 27 augusti 2010

Race to the Top: Vinnare utsedda

Fas 2 i Obama-administrationens program Race to the Top - som syftar till att genom konkurrens höja standarden i de amerikanska grundskolorna, har fått sina vinnare utsedda. Nio delstater, samt Washington DC (District of Columbia) som lyckats med uppgifter att reformera sin skolsystem har valts ut till att få del av de 4,35 miljarder dollar Obama-administrationen utlovat.

“These states show what is possible when adults come together to do the right things for children,” kommenterade utbildningsminister Arne Duncan saken. “We set a high bar, and these states met the challenge.”


Duncan hoppas också på en tredje fas i programmet, och har bett kongressen om 1,34 miljarder dollar för saken inför nästa års budget.

Race to the Top har finansierats genom Obamas stimulanspaket (jag är kritisk till stimulanspaketet men Race to the Top är genialiskt - och ett exempel på väl spenderade pengar). Det är ett program som syftar till att förbättra grundskolemiljöerna genom att dela ut belöningar på upp emot 700 miljoner dollar till skoldistrikt som utför aggressiva reformer: bland annat de som höjer lönen för duktiga lärare, expanderar friskolorna (charter schools - dvs privatdrivna skolor som ändå finansieras med allmänna medel) och de som verkar för att förbättra villkoren i lågpresterande skolor.

I våras när fas 1 av Race to the Top var avklarad levde bara 2 delstater upp till Obama-administrationens krav. Nu gör alla tio vinnarstater detta. Politico skriver:

Despite criticism by some teachers unions and school districts, the program has successfully leveraged a relatively small amount of federal money, motivating state education administrators to push for and produce dramatic results in education at the state level.

In the second round, the 46 competing states participated in a rigorous process that required many of them to make changes to their school districts and state laws without receiving any federal money for the effort. Nineteen were selected as finalists, but only the top-scoring ten applicants will receive money through Race to the Top.

Duncan called the results of the second round a “breathtaking amount of reform” and said that state and local leaders demonstrated “great courage and great leadership.”


En av vinnarstaterna var New York, och på MSNBC diskuteras här innebörden för New York och Race to the Top i allmänhet:

Visit msnbc.com for breaking news, world news, and news about the economy



Race to the Top är ett synnerligen osvenskt program. Lärarna ska belönas utifrån prestation, och eleverna ska utvecklas genom större valfrihet - inte ökad likriktning. De övergripande målen är desamma, att få eleverna att bli bättre i grundämnen - men vägen dit är upp till delstaterna och skoldistrikten att själva besluta om. Eftersom dessa dock får pengar från den federala regeringen så kräver den federala regeringen också resultat - däremot kräver man inte likriktning.

Jag har skrivit en hel del om Obamas utbildningsprogram tidigare - som är ett utmärkt sådant (och en utvecklad fortsättning på president Bushs "No Child Left Behind" - även om Obama i nuvarande skede inte gärna yppar ett ord om den saken). Programmet stöds också tämligen bipartisanskt, vilket bådar gott för en nödvändig amerikansk skolreform - en reform utifrån amerikanska villkor, som likt Race to the Top syftar till att förbättra utan att likrikta.

Detta har mött motstånd från lärarfacken, och under i princip hela sin presidentperiod har det rått friktion mellan Obama-administrationens reformidéer och lärarfackförbunden, även om Obama på senare tid försökt medla mellan lägren (något Politico här skriver om, och härleder till att det kan bero på det annalkande kongressvalet där fackföreningarnas spelar en viktig roll, även om administrationen givetvis förnekar att så skulle vara fallet). Bushs reform "No Child Left Behind" mötte samma motstånd - då var frågan dock mer partibaserad linje (trots att No Child Left Behind drevs igenom tack vare ett nära samarbete mellan Bush-administrationen och den liberale nu avlidne Massaschusetts-senatorn Ted Kennedy), där facken såg Bush-administrationen som en fiende. När Obama blev president så valde han dock att gå emot lärarfacken (som gärna vill ha pengar från den federala regeringen, men göra så få reformer som möjligt) - vilket han i egenskap av liberal demokratisk president också har mer politisk makt att göra än republikanerna hade. Lärarnas roll inom det demokratiska partiet är dock stor - och att gå emot dem kräver ett visst politiskt mod, vilket Obama-administrationen i denna fråga också visat sig ha.

Källa: Politico

Se även tidigare inlägg:

Obama talar om utbildningsreform och försvarar Race to the Top 20100730

Om NCLB och Obamas stundande reformförslag 20100315

Inga kommentarer: