måndag 30 april 2012

Agenda om vänsterdominans bland svenska journalister

SVT:s Agenda hade igår ett mycket intressant program om en undersökning gjord av Kent Asp, professor vid JMG (Institutionen för kommunikation, medier och journalistik vid Göteborgs universitet) där denne konstaterar att vänstersympatier tydligt dominerar hos den svenska journalistkåren och i synnerhet Miljöpartiet har under senaste år fått ett uppsving. Här är hela Agenda-inslaget där förre SVT-journalist Lars Adaktusson och Sveriges Radios vd Mats Svegfors diskuterar saken. Adaktusson lyfter fram problemet med denna situation, medan Svegfors smått försöker avskriva att så är fallet, och menar att vänstern dominerade mycket mer tillbaka i tiden:



Det är mycket möjligt att svensk media var ännu mer åt vänster i generationer något äldre än min egen. Sverige har de senaste årtiondena givetvis gått åt höger och den revolutionära Marx-Lenin-Mao-hypande 60-talsvänstern finns förstås inte längre kvar som någon väsentlig samhällsfaktor alls.

Med det sagt är det dock fortfarande helt uppenbart att svenska journalister hyser vänstersympatier - vilket Kent Asps undersökning och Agendas inslag nu också tycks bekräfta. Något denna blogg uppmärksammar regelbundet ifråga om den svenska USA-rapporteringen där svenska journalister i princip utgör megafoner för liberaldemokratisk anti-republikansk propaganda spetsat med lite svensk vänstersocialistisk religions- och kapitalistkritik (något USA:s liberaldemokrater inte har lika mycket av).

Att så är fallet är givetvis ett oerhört problem. Detta av två anledningar: dels skapar den vänstervridna svenska journalistkåren med sin nyhetsrapportering för sina mediakonsumenter en förståelse av omvärlden som helt enkelt inte är korrekt - eller åtminstone mycket obalanserad. Och dels undergräver de genom sin vänstervridning förtroendet för svensk journalistik bland dem som verkligen är intresserade av nyheter.

Idag behöver vi nämligen inte svenska mellanhänder (vare sig de är vänsterutbildade eller ej) för att hänga med i internationell politik. Alla med ett personligt intresse kan i princip gratis och helt på egen hand hänga med i detalj i nästan allt som överhuvudtaget händer. Detta gäller kanske i synnerhet amerikansk politik som bedrivs på ett otroligt öppet sätt för såväl amerikaner som världen att beskåda och sätta sig in i, i princip så djupt man själv önskar eller anser sig ha tid till. Har man ett sådant specifikt intresse blir svenska journalister ganska ointressanta - i synnerhet när de så sällan tillför något nytt eller eget som man själv inte redan känner till, och när deras bristande balans dessutom ter sig så uppenbar.

Jag är 32 år gammal. Min pappa har ganska nyss blivit pensionär. Han formar generellt sin uppfattning av omvärlden genom att läsa lokaltidningen på morgonen, lyssna på P1 när han kör bilen och se på nyheterna vid kvällskaffet. Bortsett från P1 så gjorde min morfar ungefär likadant.

Jag vet förstås ingen i min egen generation - oavsett om dessa är vänster eller höger - som på allvar gör så. Det är dock mycket möjligt att generationerna något äldre än min egen faktiskt skapade sin bild av omvärlden på just det sättet. Med tanke på att Internet inte var någon faktor i dessas uppväxt så ter det sig förmodligen ganska troligt. Man behöver dock i princip göra så och sedan stänga av alla andra nyhetsflöden för att kunna ta svensk utrikesjournalistik på något större allvar. Vilket i mitt fall i synnerhet gäller rapporteringen om just amerikansk politik. Problemet (som den svenska journalistkåren verkligen borde uppfatta som ett problem) är dock att ingen i min generation gör på det sättet. Och görs inte det så urholkas förtroendet för den svenska journalistiken väldigt snabbt eftersom det då ter sig så uppenbart att dessa saknar förmågan att rapportera balanserat oavsett om det rör sig om Aktuellt, Rapport, TV 4:s nyheter, Sveriges Radios nyhetsprogram och samhällsreportage.

Se även tidigare inlägg:

Doug McIntyre skapar nationella rubriker 20120406

USA-bloggar - ett bra komplement till svensk USA-rapportering 20111218

Vinklad USA-rapportering och svensk Public Service 20110401

Recension: Decision Points - av George W. Bush 20110328

2 kommentarer:

Anonym sa...

SVENSK GENOMSNITTSJOURNALIST SKRIVER OM EN KVINNOFÖREBILD

Tidigare var hon en uppskattad gäst i radiosammanhang, nu har hon debuterat (?) som TV-stjärna. En intellektuell världsfrälsare i den svenska journalistkårens smak:

http://batikhaxanberit.blogspot.se/2012/04/svt-debatt-om-ensamkommande-margret.html

Här närmare beskriven av den beundrande journalisten Stefan Lundberg:

http://www.ord-forradet.se/page31.html

”Men hennes samhällsengagemang föddes långt tidigare än så. Det fick hon redan med modersmjölken. Pappa var kommunist och starkt engagerade i den politiska debatten. Diskussionerna gick ständigt höga i den lilla ettan i Masthuggen och senare på Hisingen dit familjen flyttade. Och Margreth lyssnade och lärde. Redan som 18-åring var hon fullt engagerad i politiken på den yttersta vänsterkanten - - -”

/ Info

Bengt sa...

Förstår inte dessa vänsterglin som kallar sig "rebeller", "upprorsmakare" etc som vill störta "makten" och krossa etablisemanget - och sedan är de bara kopior av sina föräldrar. Man undrar om de haft någon självständig tanke som gått emot far och mor.

Om du fått din protestuniform från en låda på vinden borde du kanske sitta ner en stund och fundera..

Detta vänstertugg och klasshat kommer från föräldrar, skola, medier och senare facket. Det genomsyrar samhället och är verkligen makten och etablisemanget. Hur kan man inte se det? Hur kan man gå på lögner om att småföretagare och andra som faktiskt producerar och skapar är onda - och att övermatade vänsterpampar som skor sig på andra är de goda och solidariska?

sry lite ot men ändå.