tisdag 5 mars 2013

AIPAC 2013: McCain, Gillibrand och general Yadlin

På AIPAC hölls också ett antal roundtables - samtalspaneler om specifika ämnen. Här är ett om det amerikanska-israeliska samarbetet gällande de många komplexa situationerna i mellanöstern, där senatorerna John McCain(R) och Kirsten Gillibrand(D), samt den israeliske generalen Amos Yadlin deltar. Nedan följer min sammanfattning och en kort kommentar:



Sammanfattning:

Dan Senor som ledde samtalet, inledde med att introducera de tre deltagarna och började med John McCain som fick stora applåder. McCain inledde sedan med att förklara att det var en ära att få dela scen med såväl Gillibrand som general Amos Yadlin - den siste, förklarade McCain skämtsamt, flög samma slags flygplan som han själv brukade flyga - skillnaden var dock att general Yadlin sköt ner andra plan, medan McCain själv blev nedskjuten.

Därefter pratade han om Iran och sammanfattade situationen: centrifugerna i Iran snurrar fortfarande - förhandlingar har misslyckats och frågan är nu bara när Iran skaffar ett kärnvapen. För att förhindra detta måste man förstå både sin egen roll och hur Iran betraktar situationen:

Nordkorea sprängde nyss ännu en atombomb, detta trots omvärldens många eftergifter och försök till förhandlingar. Såväl Bush- som Obama-administrationen gjorde eftergifter till Nordkorea, men detta hjälpte inte. När Iran betraktar den situationen ser man i USA svaghet, och eftergifter likställs med just svaghet.

Därför är det av yttersta vikt att man låter Iran förstå att Israel och USA står enade i att inte tillåta Iran skaffa kärnvapen. För närvarande tror dock Iran att Israel och USA är splittrade, och McCain manar Obama-administrationen att arbeta ännu närmare med den israeliska regeringen.

Kirsten Gillibrand ombads sedan kommentera Israels relation med resten av världen och vad USA kan göra för att bygga ett internationellt stöd. Gillibrand förklarade att det var viktigt för USA att markera när FN gör anti-israeliska uttalanden, som te x vid Durban I och II, i samband med Goldstone-rapporten och Ship to Gaza. Och amerikanska ledare måste vid sådana situationer gå ut snabbt till stöd för Israel.

General Amos Yadlin förklarade senare att det ifråga om relationen mellan Israel och USA och synen på Iran, så har man samma mål; att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen. Likväl finns områden där man inte är eniga - och denna oenighet härrör från vad man tar utgångspunkt i, i sitt betraktande av Iran: Israel utgår från sin långa historia och den akuta situation man anser befinna sig i. USA utgår från irakkriget och vill inte dras in i ett nytt krig. Men detta rör sig inte om ett krig, utan om en operation mot Iran som tar en natt att genomföra. Och något man bör prata om.

John McCain fortsätter sedan och konstaterar att det inte bara handlar om Iran - hela regionen skakar. Och han själv anser aldrig att världen varit en farligare plats än nu. Under kalla kriget visste man vilka farorna var - nu är så inte längre fallet.

Gillibrand pratar sedan om den instabila situationen i Jordanien - ett av två länder som faktiskt har en formell fred med Israel. Men i Jordanien får islamisterna ökat inflytande, kungahuset befinner sig i kris och de många flyktingarna från Syrien ökar bördan på nationen. USA måste hjälpa Jordanien förbli stabilt och hantera flyktingkrisen. Man måste också engagera sig i Egypten, förklarar hon, och diskutera med Morsi. Lite senare tillägger också McCain att stödet till Egypten måste knytas till faktiska framgångar och inte utgöra blanka checkar av gratis amerikanskt bistånd.

Framåt slutet förklarar general Amos Yadlin också att det även pågår ett annat krig: ett mediakrig om Israel, och där kan deltagarna på AIPAC och alla andra göra mycket för att bekämpa de felaktiga föreställningarna om Israel. Israel har en rättfärdig och moralisk grund, och det är av största vikt att det förklaras.

Kommentar: Ett intressant panelsamtal där John McCain - som vid så många andra tillfällen - visade att han verkligen är en av USA:s tyngsta utrikespolitiska experter. Och de applåder han fick inledningsvis förtjänade han. Och hans närvaro gav dessutom lite republikansk touch till vad jag uppfattar som en detta år väldigt demokratiskt präglad konferens.

Se även tidigare inlägg:

AIPAC 2013: John Pérez 20130305

Inga kommentarer: